Något som jag alltid kämpat med är att få till träningen på vintern. Det spelar ingen roll hur mycket jag peppar mig själv inför den mörka årstiden varje år, det skiter sig iallafall. Förmodligen är det mörkret och avsaknaden av solljus som stjäl min energi och motivation. Själv älskar jag att vara ute och springa i naturen, gå upp tidigt på morgonen och springa medan solen sakta börjar värma upp luften. Men när isen och kylan kommer är gymmet enda alternativet, som är långt ifrån lika inspirerande. 

 

Men sedan jag har börjat tänka gymmet som halvtimmar istället för timmar har det börjat hända saker. Tidigare har jag känt mig tvungen att gymma minst en timme för att det ska vara värt det, när man ändå har ansträngt sig för att ta sig dit. Ibland kan det såklart kännas skönt att få ett rejält pass. Problemet är de dagar när energin är nere på noll och schemat är tajt. Då känns plötsligt en timme + tiden att ta sig dit som ett stort berg. Då är det lätt att man struntar i det tror jag. Därför är det så mycket lättare att tänka träningen som halvtimmar. Det gäller att sänka ribban så den nästan känns löjligt. Då funkar det för mig, och träningen blir också mer regelbunden. Jag tror det är mer effektivt att träna mindre pass regelbundet, än att träna långa pass mer sällan. Träningen ska ju vara en del av ens vardag och alltid fungera, inte bara fungera ibland. Så sänk ribban, tänk inte träningen som något stort och jobbigt, utan tänk att den lilla träningen är bättre än ingenting.