» Fokusera rätt. Påverka det du kan påverka, lämna det du inte kan påverka. Alla människor runt dig kan du t.ex inte påverka. Du kan inte välja hur en annan väljer att se på dig eller tar emot det du säger. Oftast lägger vi energin på just människor omkring oss vad alla tycker och tänker, därför behöver vi acceptera det vi inte kan påverka. Det är viktigt att sätta gränser. Ofta när vi blir arga på någon som vi tycker har varit elak, så kan det vara för att vi har tillåtit personen att vara elak under en period och inte satt tillräckliga gränser. 

 

» Vaneeffekten. Så varför fortsätter rökare att röka trots att risken är stor att få cancer? Det är för att hjärnan har kommit in i ett "Det går ju hyfsat bra ändå"-läge. Du ligger inte där dödssjuk, men du mår inte jättebra heller. Det funkar, livet rullar på ändå. Belöningen är inte tillräckligt stor för att sluta, inte heller rädslan. Lösningen är att lägga fram en skrämmande målbild. Jag som har haft svårt att passa tider kan t.ex lägga fram målbilder att mina vänner säger att de inte litar på mig längre för att jag alltid är sen. Det hoppas man ju aldrig ska hända, men som kan hända. Därför hinner jag förhoppningsvis ändra på mina dåliga vanor innan den verkliga smällen kommer.

 

– Trygghet. Vad i livet är jag trygg med de närmsta månaderna? Vi behöver definiera detta så att hjärnan håller sig lugn och vi kan känna oss trygga, t.ex den närmsta månaden behöver jag inte flytta eller byta jobb. 

– Lust. Gör något som jag själv tycker om! T.ex ut och käka lunch med en vän, se en bra film, träna. Endorfiner utlöses i kroppen och du får känslan av att vara glad och nöjd. Det krävs ingen diciplin att få endorfiner, det är som snabba glädjekickar.

– Självdiciplin. Detta handlar om att avstå sina impulser och göra något långsiktigt. Kanske något som man inte tycker är så jättekul, men som ger en kick när man klarat det! Detta ger oss dopamin och vi känner oss nöjda.
– Utveckling. Vi mår bra av att lära oss nya saker, så definiera för dig själv, vad kan jag utveckla? 

– Hjälpa andra. Utan att förvänta sig något tillbaka. Vi mår generellt väldigt bra av det. 

– Längta. Få längta till något, kämpa för något och ha ett mål. Prova att avstå från någon av dina vanor, så att du kan få längta till det.

 

» Bekräftelse. Vi behöver få både bekräftelse för dem vi är (självkänsla) och det vi gör (självförtroende). Oftast får vi bekräftelse för det vi gör, men det är något som oftast rinner av oss snabbt. Tänk en såndär vippdocka. Den kan ta många knuffar så att den faller åt sidan, men den reser sig alltid upp för att den har en tyngd i botten – Vår självkänsla. Därför är det viktigt att inte identifiera sig själv för mycket med det vi gör. När vi är nykära så uppskattar vi varandra för dem vi är, men efter 10 år i förhållande så uppskattar vi mer vad personen gör. Detta händer pga vaneeffekten. Det finns en risk att det första barnet får sämre självförtroende, då föräldrarna berömmer barnets prestation t.ex när barnet lär sig gå, eftersom det är föräldrarnas första upplevelse av den situationen. Sen vet de med de andra barnen vad som kommer ske och blir inte lika exalterade kanske när barn nr 3 lär sig gå, eftersom de har blivit vana och inte bekräftar barnet på samma sätt som nr 1. 

 

 

» Munnen talar det som hjärtat är fullt av. Det jag bär inom mig syns utåt. Det jag tänker handlar jag utifrån. Personer som kritiserar och klagar på andra har ofta sämre självkänsla. Barn som känner sig värdefulla vill rita en teckning till pappa för att säga "jag älskar dig", för att få ut det som känns inuti. Kritiserar man andra människor kan det bero på att man kriteserar sig själv. Lägger man höga förväntningar på andra så kanske man lägger höga förväntningar på sig själv. Tycker man inte om andra människor och sprider elaka kommentarer så kanske man inte tycker om sig själv. 

 

» Fake it til you make it. Används mycket i KBT. Kroppen lär sig en sak och hjärnan hänger med. Till exempel, om jag är osäker när jag håller en föreläsning så kan hållningen hur jag står, om jag står stabilt och säkert, påverka hjärnan och jag känner mig säker på det som ska sägas. Om jag inte är glad, så kan jag prova att le. Vi har 43 ansiktsmuskler som då talar om för hjärnan att jag är glad, och hjärnan ifrågasätter inte om jag har rätt att vara glad. Hur går boxare när de går mot ringen? De går som vinnare, och det påverkar deras känsla och motivation för matchen eftersom kroppen ger de signalerna till hjärnan. 

 

» Trosbekännelsen. Det handlar om att för sig själv skriva ner några punkter, jag skulle själv kalla det för sina egna "10 budord" hur man själv vill vara som människa. Vilka värderingar man har, hur man vill bete sig och stå upp för. Både jag och en nära vän till mig var ganska stökiga i tonåren och t.ex snackade en del skit om andra personer. När vi båda flyttade hemifrån var det som att livet började om och det blev en liten identitetskris. Vem vill jag vara? Hur vill jag vara? Jag skrev ner för mig själv och hon också (utan att vi visste om varann) och det var festligt hur vi båda hade skrivit ner olika saker som vi ville förbättra med oss själva. För mig var det t.ex att det jag säger om en person, ska jag kunna säga till personen, för att helt skippa grejen med skitsnack. Det lever jag fortfarande efter för att jag tydligt bestämde det en gång i tiden. Detta behöver vi göra flera gånger under livet, definiera för oss själva hur vi vill vara. Mandela gick alltid med en lapp i fickan där det stod "Jag tänker inte behandla dem som dem behandlar mig". Jag upplever att för mig, min vän och Mandela var det givande att göra detta, så prova, alla borde sätta upp värderingar/mål för sig själv! 

 

» Vi behöver olika roller/egenskaper. Om en person i ett förhållande är blyg, är oftast den andra social. Vi dras till personer som har egenskaper vi själva saknar för att vi behöver olika roller för att få kompensation och balans i livet. Om äventyrsrollen har legat på hyllan ett tag, så kan det komma en period då man bara drar iväg från allt (typ 40-årskrisen, man har inte gjort något spännande på länge.) Om jag har varit duktig och skött mig under tonårstiden så kan jag bli en "bad guy" senare för att kompensera upp söker-spänning-rollen för att den rollen legat på hyllan under hela tonåren. För att jag mår bra av spänning, till exempel. Vi utvecklar själva våra motpoler för att få balans. Därför är det bra att definiera – Vilka är mina roller? Vilka använder jag inte just nu? Jag kan vara blyg, social, äventyrlig, självdiciplinerad, spontan, driven, trygg, utåtriktad osv. I vissa sammanhang kan jag vara blyg, men är jag blyg under för lång period så får jag inte använda min sociala roll, och då mår jag inte bra. Har jag varit ensam och pluggat under några dagar så behöver jag sen träffa folk och släppa fram min "lekfulla" roll. Ja ni förstår säkert. Vi behöver en balans av alla våra egenskaper och roller.