Slutprojektet. Kronan på verket. Det bästa, mitt största projekt. Men vad skulle jag göra? Jag ville göra ett smycke. Jag ville göra ett spel. Jag ville designa kläder. Men när en nära släkting dog oväntat i november så började jag tänka kring sorg. Varför pratar vi inte om sorg i Sverige? Varför visade i princip alla sin sorg i form av ett sorgband för 100 år sen? Och varför har vi inget uttryck eller symbol för sorg idag när vi använder symboler för så mycket annat? Enligt begravningsbyråerna är döden "Sveriges sista tabu", och idag har många tidigare tabun accepterats som t.ex homosexualitet eller skillsmässa. Varför är döden och sorgen tabu när det någon gång drabbar oss alla? Detta ville jag ändra på, och min lösning blev Minnesfrö. 

 

Minnesfrö är ett nytt sätt att visa sin omtanke till en vän. Med Minnesfrö kan du plantera egenskaper hos en person som du vill minnas i form av blommor, och skapa en personlig minnesplats var du vill. Med detta projekt vill jag skapa nya associationer och ett personligt uttryck för sorg, så att vi kan börja tänka och prata om det på ett nytt sätt. 

 

Så här stod jag nu på Berghs slututställning med 6 månaders hårt arbete bakom mig. 3 dagar med 3000 besökare. Innan Berghs gick jag varje år på utställningen, och bara suktade efter att själv få gå där och att själv få ställa ut ett eget projekt. Och nu var det min tur. En bransch-jury valde ut vilka arbeten som fick visas upp (vi fick ansöka med alla projekt vi gjort under utbildningen) och när inte ens halva min klass kom med med sina slutprojekt så insåg jag vilken chans jag fick. Tänk att få bli utvald med ett projekt om sorg och medmänsklighet som fick synas bland alla casefilmer som vunnit massa coola tävlingar. Kommentarer som "ditt projekt stack ut", "det här är en innovation" och "det här behövs" gjorde mig så rörd och tacksam. Att folk var mottagliga och gillade mitt arbete betyder så mycket, och ger mig drivet att få ut det här i produktion. Det har varit en berg-och dalbana från början till slut med tusen röster som har velat olika saker. Men det slutade med att jag gjorde något från hjärtat som jag brydde mig om. Och det är väl då som det blir som bäst.